En sån tur

Herregud, vad skulle jag göra utan er två just nu? Vi har suttit inne hela dagen och funderat på vilket ämne vi ska skriva vår fiche (typ essä) om och Julia och Lovisa har stått ut med mig när jag uppför mig som en bortskämd 2-åring som sitter och gnäller om att allt är så jobbigt. Lovisa har till och med agerat mamma och fixat fram mat och kokat te till mig och Julia som är sjuka och tycker synd om oss själva. Så nu, efter att Julia skrivit en lång lista på essäämnen, efter att ha tagit 2 panodil för febern och efter att ha fått inbjudan om att komma och äta middag hos våra kära vänner (och vanligtvis Julias roommates) känns allt inte så jävligt längre.